måndag 2 april 2012

De yngstas delaktighet i dokumentationsprocessen


Efter att ha läst Svenning (2011) så är det mycket tankar som snurrar i huvudet, men det som fastnade mest var hur man gör med de allra yngsta barnen på förskolan och deras delaktighet i dokumentationen. Bae (2005) säger att omsorgspersonerna måste lära sig se och tolka de yngsta barnens kroppsliga och icke-verbala signaler för att uppnå konstruktiva dialoger och samverkansmönster.

Själv jobbar jag med 1-3 åringar och det är svårt med hur mycket man ska fråga dem och hur mycket "ansvar" som man ska lägga på dem ifråga om dokumentation. Jag brukar lägga fram bilder på dem som vi tagit och så får de välja den bilden de vill sätta upp på väggen. Det samma gäller med teckningar, det syns ganska snabbt vad de vill göra med sin teckning, antingen så sätter de den mot väggen eller så går de ut i hallen och då brukar jag fråga om de vill ta hem teckningen. Men de finns de som inte visar någonting, eller de visar en osäkerhet för vad de göra och då brukar jag låta de vara och komma tillbaka vid ett senare tillfälle när de har fått observera de andra barnens val några gånger och försöka igen.

Hur mycket "ansvar" bör man som pedagog lägga på de yngsta barnen i dokumentationsprocessen?

1 kommentar:

  1. Jag arbetar också med 1-3 åringar och jag har samma funderingar som du. Jag vet inte heller hur mycket "ansvar" man bör lägga på de yngsta barnen. Jag tycker det är svårt att veta hur mycket men jag tycker det är bra med det du redan gör. Jag har inte kommit så långt ännu.

    Ulrika

    SvaraRadera