Att vara barn i dagens förskola

Något som jag har funderat på under kursens gång är hur mycket jag dokumenterar och att jag helst använder mig av kameran. I perioder dokumenterar jag mer och det blir väldigt mycket bilder som ska tas om hand. Men ju mer jag läst och reflekterat från kurslitteraturen så har jag blivit mer selektiv i mitt (och barnens) dokumenterande. Det var speciellt efter att jag läst Lindgren och Sparrman (2003) i början av kursen (var lite nyfiken på det de skrev): att vara barn i dagens förskola är att bli betraktad eller att betrakta, att studera eller utvärdera sig själv eller andra. Vad hände med att bara vara "barn"? Svenning (2011) tar även upp detta i ett kapitel, att barnen lever i en Big Brother värld i förskolan. Jag tycker att det kan vara lite skrämmande speciellt om man drar det till att om du inte är synliggjord på något sätt så "räknas" det du gjort/du inte. Samtidigt är det bra att barnen lär sig att reflektera över vad de lärt sig och hur de gjort det och även vad de känt och upplevt. Det är mycket att ta ställning till och jag får se vad jag tycker efter att jag funderat lite mer över detta.